Idag har matte hälsat på och lagt sig i när Åsa och Mulle tog ett morgonpass. De var jätteduktiga och Mulle var sälgrå över hela kroppen av svett. Det KAN ha något att göra med att han återigen, för tredje gången den här säsongen, har anlagt full vinterpäls och ser ut som en luddboll. En kostym för tio minus i kombination med gympass och tio plus makes svettig Mullehäst. Dessutom var det morgon. Mulle föga nöjd. Åsa lurade honom dock genom att inleda passet med tjugo minuters busridning på halvlång tygel så Mulle blev lycklig över livet och blev nästan manövrerbar mot slutet.

Busuppvärmning var skojigt

Att behöva jobba var däremot inte lika kul

Men efter lite övertalning var det väl okej då…

Skönt att sträcka ut efteråt!

Undrar hur många mörka och suddiga bilder en genomsnittlig blogg pallar?

Är det sommar snart? Eller snö, det är också okej. Förutom att Mulle tenderar att se grå ut i snö.

Vi är åter. Något justerade, men ändå åter.

Mulle har fått leka med Åsa en hel del i veckan. Enligt rapport är han inte odelat förtjust över detta. Han är antagligen mer nöjd med fjortis och skötare. Matte var och klappade igår, men han hade inte tid med mer än det medhavda äpplet, sen var han tvungen att återgå till sin lunch (viktiga grejer).

Matte, uttråkad som få, har roat sig med att gå igenom Mullebloggens statistik. Roliga saker man kan få reda på är till exempel antal besökare, hänvisande länkadresser, mest lästa inlägg med mera. Men det vi blir mest fascinerade av är att man kan se vad folk har skrivit för sökord för att hamna på Mullebloggen, på till exempel google eller annan sökmotor.

Det vanligaste sökorden är onekligen Mullehästens blogg eller Mullebloggen samt olika varianter av dessa, dvs folk som vet vad de letar efter men har tappat adressen. Sen är det en del sökningar på grenar vi håller på med, till exempel distansritt eller working equitation. Nästa grupp är de som söker efter Minhäst-hästen Mulle, seriefiguren om är vår Mullehästs största förebild (Vem gillar inte att käka hallonbåtar och bryta sig ut ur stallet, hallå eller).

Det är sen det börjar bli intressant. Vissa sökord som renderat i att sökaren hittat Mullebloggen gör att matte på allvar börjar fundera över vad bloggen handlar om egentligen. Framför allt dessa sökord om fjortisar. Bara begreppet ”fjortis” kommer på sjunde plats på listan, ”fjortisar” kommer på tolfte. Vi har även sökningar på ordkombinationer som ”fjortisar badar” (??), ”Erik Segerstedt”, ”fjortis kärlek” (naaw), ”kroppsstrumpa” (ok för det), ”burka” (borde man inte då rimligtvis hamna på en miljard andra sidor före mullebloggen?), ”fjortis och häst” (makes sense) och sist men inte minst har vi ett tiotal sökningar på begreppet ”amputerad”. Wut?

Det vore intressant om alla som sökte skrev in sina baktankar i sökningen så man vet vad det är man promotar egentligen…

November är verkligen… november (om det inte tidigare har framgått har matte en viss novemberaversion). November är lerigt, grått, blött, trist… Mulle är lerig, blöt, grå, men definitivt inte trist.

Idag körde vi dressyr i paddocken i mörker och duggregn. För att hippa till det hela lite körde vi barbacka (med kandar, vi har alltid gillat kontraster). Fokus på passet var sträck och tänj-övningar och det gick riktigt bra. Mulle sökte sig lydigt framåt neråt och matte höll bara på att åka av en gång (missförstånd i ett byte med tillhörande bocksprång). Det här med högre grundtempo är både på gott och ont.

Eftersom matte kommer ägna morgondagen i händerna på en isländsk ortoped och vad som liknar en Black&Decker hobbypark så kommer själva mulletränandet från mattes sida vara något decimerat ett tag framöver. Men misströsta icke, Mullefans! Mullebloggen kommer att rulla på precis som vanligt (dock kanske inte just imorgon). Dessutom med aningen färre bilder på matte och aningen fler bilder på fjortis, skötare och hopptränare som försöker puckla rätt Mullehästen. Grundtanken är att Mullehästens liv ska ändras så lite som möjligt. Kan hända att han drabbas av en överdos B-ponnygymkhana, men de problemen får vi ta då.

Matte har en lyxtillvaro ibland. Mulle hade vilodag och när matte kom till stallet hade fjortisen redan spontanmockat och fixat mat, så matte behövde bara plocka in Mullehästen, tvätta fötterna och klappa lite.

Väldigt välkommet just idag när matte har sju miljarder andra saker att göra.

Hur överlever folk utan fjortisar? <3

Idag var det dags för en sväng i naturen. Med oss hade vi den svartvita bockponnyn som behövde rastning och en stor brun variant som behövde lite utomhusluft.

Mullehästen uppförde sig optimalt. Han var precis lagom pigg utan att vara jobbig och tog glatt täten och sprang dubbelt så fort som de andra, som kom flåsandes ikapp en stund senare. Cred till fjortisen för Mullekondisen, märks att han är ute ofta och fort! Matte blev inte ens varm, det var mest att åka med och hålla i sig.

När vi vände hemåt tyckte den stora bruna att det var dags för lite cirkus, så vi fick skritta hela vägen hem. Mulle tyckte det var lite tramsigt, men skötte sig hyfsat. Totalt var vi ute i dryga 1½ timme. Bockponnyn blev iallafall rastad, hon såg ut som någon slagit en stol i huvudet på henne. Mulletempo är ändå Mulletempo, det gäller att ta i för att hänga med.

Vi kan också glatt meddela att halm är inne igen. Magen är i ordning och då blev det plötsligt dödsviktigt igen. Skönt!

Igår hade Mullestallet brandlarmskontroll från klockan 8:30. Eftersom matte är föga imponerad av prospektet att sitta på Mullehästen när brandlarmet lite oförhappandes går i ridhuset bestämde vi oss för att rida före halv nio.

Att rida Mullehästen på morgonen är som bekant en dålig idé. Att dessutom rida Mullehästen innan han hunnit äta upp sin frukost är en horribelt usel idé. När matte försökte släpa ut Mullehästen i ridhuset var det således ett extremt motsträvigt djur som sträckte på sig och gäspade så käken knakade.

Naturligtvis gick också ridpasset därefter. Mullehästen har kommit på att är det något han inte vill så kan han köra upp huvudet så kommer han undan. Således gjorde han detta. Igenom hela passet. En dryg timme. Åh, hurra. Matte fick ägna sig åt så kallad distraktionsridning, det vill säga byta övning i ungefär vart femte steg. När Mullehästen hade en uppgift att koncentrera sig på kunde han hålla sig i skinnet, men så fort vi travade ett varv på volten ballade han ur fullkomligt med nosen i vädret. Oerhört tjatigt. Man skulle kunna tro att beteendet är på grund av att han har ont någonstans, men eftersom han utan problem kan göra förvänd galopp på liten volt eller travsluta på diagonalen så betvivlar vi att det är fysiskt. Mullehästen har helt enkelt kommit på en grej.

Desto bättre gick det idag. Johannaträningen blev tyvärr inställd, men istället hade vi fotosession och tog lite nya idolbilder. Mulle, som hade varit ute i hagen på förmiddagen och hunnit äta lunch innan vi red var mycket nöjdare och bråkade bara ett par gånger, mest på pin kiv. På morgonen var solen uppe och matte tänkte sig vackra bilder i romantiskt höstljus, men när vi väl kom igång började det snöa och Mullehästen hade rullat sig i leran (bara för att hans matte högt och tydligt deklarerat att han minsann aldrig rullar sig i blötlera). Så det blev helt vanliga dressyrbilder med mulen himmel och halvskitig odåga. Håll till godo.

Lite trav

Lite galopp

Vänstersluta

Travökning. Något sena bakben men bra magmuskler på Mullehästen

En egentligen lite dålig bild, men häftig aktivitet i halsmuskeln

Såhär ser Mulle ut precis i ett galoppombyte. Vi tenderar att gå lite i undertempo, annars hade han varit ännu mer i luften i bytet

”Hello there!”

Koll på läget

[foton: Maja J.]

 

Mullehästen har fått en egen facebookgrupp för alla sina fans!

http://www.facebook.com/group.php?gid=311694625023&ref=mf

Join him!

Idag hade vi dressyrdag. Matte var allmänt novembernegativ och omotiverad, men fick snabbt ändra åsikt då Mulle var på bus- och stökhumör. Mulle har olika nivåer av busig, ibland larvar han sig bara, ibland är han jobbig.. men ibland är han alldeles underbar. Speciellt när matte är lite novembergrå och behöver piggas upp.

Mulle planerar väldigt mycket dessa dagar. Vill man få bort beteendet brukar det gå ganska bra att byta övning vart fjärde steg, men ibland låter man honom hållas. Mulle tänker ut sitt bus. Sen tänker han ut en plats han ska göra buset på. Sen känner man hur hela Mullehästen håller på att explodera i någon typ av fnissattack över sin listiga plan. ”Hihihihi,” säger Mullehästen tyst. Sen kommer han fram till sin utsedda plats och låtsas bli oerhört rädd för en planka i väggen och hoppar iväg på raka ben, fortfarande hysteriskt fnissandes.

Mycket listigt. Naturligtvis är matte heeeelt oförberedd på skutten, har inte alls reagerat på planerandet och det återhållna fnittret. Ibland hoppar han iväg på raka ben av ilska, men då har han oftast inte öronen framåt.

Ibland är Mullehästen en jättestor, luddig fölunge.

Det som är det fina med att låta honom ha sitt lilla roliga är att efteråt är han fantstiskt lydig och fin, vi gjorde mycket galopparbete, grovjobb med förvänd och rättvänd på små volter, övergångar och halter. Mulle var pigg och framåt och tog i så svetten rann trots en enda plusgrad i ridhuset.

Det är en bra dag det. Och en bra häst.

Mulle ägnar mycket av sin fritid i hagen med att leka grimleken med sin kompis. För de av er som inte är insatta i lekens regler och komplexitet kommer nedan en förklaring;

A) Först och främst, hitta en lämplig kompis med grimma.

B) Försök få ett så bra tag om motståndarens grimma som möjligt

C) Se upp för eventuella finter från motståndaren, det gäller att vara minst lika snabb själv.

D) Om du tappar motståndarens grimma, ta nytt tag.

E) Se upp för motståndare som försöker fula tricks, till exempel dra i täcket. Det är emot reglerna.

F) Om du råkar ut för detta regelbrott eller annan typ av foul så är det tillåtet med ett mindre tjuvnyp för att återfå ordningen.

G) If caught by humans; act innocent and look adorable

Leken har tre olika poängområden.

1) Poäng utdelas för den som lyckas plocka av motståndarens grimma. Med fördel bör grimman trampas ner i leran.
I denna gren råder för närvarande Mulle vs. Didde 4-2

2) Poäng utdelas även för delvis avplockad grimma, såsom grimma dragen över ena örat eller hängd runt motståndarens hals.
I denna gren råder för närvarande Mulle vs. Didde 9-12

3) Högsta poängen får den som lyckas ha sönder motståndarens grimma i processen.
I denna gren råder för närvarande Mulle vs. Didde 2-2

Poängavdrag sker vid nyp i kroppsdelar, täcken eller annat som inte är direkt relaterat till själva grimman.

Och ni därute som avfärdar sport med orden ”det är bara på lek”, ni får tänka om. Grimleken, sitt namn till trots, är dödligt allvar och absolut inget att skämta om.

Matte behöver investera i ett gäng nya grimmor…

Idag har det varit en lugn dag. Mulle fick vara i hagen och leka grimleken med sin kompis hela dagen, och matte ägnade sig åt att fascineras över bristen på träningsvärk samt vara omåttligt stolt över Mullehästen.

Vi har också fått svaret från Vidilab om maskprovet som vi skickade in igår (shit vad fort det gick!) och fick det glädjande beskedet att Mulle är maskfri! Tyvärr var det sämre ställt med övriga hästar som testades, vilket är mycket märkligt. Nja, kanske inte att de har mask, sånt händer, men att Mulle inte har det (hans hagkompis har). Men efter lite googlande har matte lärt sig att vissa hästar är immuna, så kanske är det så att Mulle har oanade talanger?

Skönt att slippa avmaska iaf. Vi får testa igenom om ett par månader istället och se så han inte dragit på sig nåt då.