Idag hade vi dressyrdag. Matte var allmänt novembernegativ och omotiverad, men fick snabbt ändra åsikt då Mulle var på bus- och stökhumör. Mulle har olika nivåer av busig, ibland larvar han sig bara, ibland är han jobbig.. men ibland är han alldeles underbar. Speciellt när matte är lite novembergrå och behöver piggas upp.

Mulle planerar väldigt mycket dessa dagar. Vill man få bort beteendet brukar det gå ganska bra att byta övning vart fjärde steg, men ibland låter man honom hållas. Mulle tänker ut sitt bus. Sen tänker han ut en plats han ska göra buset på. Sen känner man hur hela Mullehästen håller på att explodera i någon typ av fnissattack över sin listiga plan. ”Hihihihi,” säger Mullehästen tyst. Sen kommer han fram till sin utsedda plats och låtsas bli oerhört rädd för en planka i väggen och hoppar iväg på raka ben, fortfarande hysteriskt fnissandes.

Mycket listigt. Naturligtvis är matte heeeelt oförberedd på skutten, har inte alls reagerat på planerandet och det återhållna fnittret. Ibland hoppar han iväg på raka ben av ilska, men då har han oftast inte öronen framåt.

Ibland är Mullehästen en jättestor, luddig fölunge.

Det som är det fina med att låta honom ha sitt lilla roliga är att efteråt är han fantstiskt lydig och fin, vi gjorde mycket galopparbete, grovjobb med förvänd och rättvänd på små volter, övergångar och halter. Mulle var pigg och framåt och tog i så svetten rann trots en enda plusgrad i ridhuset.

Det är en bra dag det. Och en bra häst.